näthinneödem

Näthinneödem är en uppbyggnad av vätska i näthinnan som leder till förtjockning och försämrad funktion. Det vanligaste området är macula, där ett maculärt ödem orsakar central synnedsättning och metamorfopi. Ödem uppstår när blod–näringsbarriären i näthinnan bryts ned och vätska läcker ut i näthinnans olika skikt.

Orsaker och riskfaktorer inkluderar diabetisk retinopati med diabetisk makulärt ödem, retinal venös ocklusion (CRVO eller BRVO), uveit eller annan näthinneinflammation, postoperativt ödem efter ögonkirurgi, samt hypertensiv retinopati och åldersrelaterad makulopati med läckage. Ödemet kan vara akut eller kroniskt och kan vara unilateralt eller bilateralt beroende på bakomliggande orsak.

Symtom består ofta av sämre central syn, suddiga eller förvrängda bilder och metamorfopi. Det kan vara svårt att se detaljer eller läsa små bokstäver, särskilt på nära håll, om ödemet påverkar macula.

Diagnostik innefattar oftalmoskopisk ögonbottenundersökning, färgfotografering av näthinnan och optisk koherenstomografi (OCT) för att kartlägga näthinnans tjocklek och vätskefält. Fluorescensangiografi kan användas för att bedöma kärläckage och blodflöde.

Behandling och uppföljning är i stor utsträckning inriktade på underliggande orsak och på själva ödemet. Vanliga behandlingar omfattar intravitreal anti-VEGF-injektioner (t.ex. bevacizumab, ranibizumab, aflibercept) samt ibland intravitroaktiva kortikosteroider eller implantat. Laserbehandling används i vissa fall, särskilt vid venösa ocklusioner. Behandling kräver ofta regelbunden uppföljning och kontroll av systemiska riskfaktorer som diabetes och hypertension. Prognosen varierar beroende på etiologi, svårighetsgrad och tidsfaktor innan behandling påbörjas.