nervbiopsi

Nervbiopsi är en medicinsk procedur där ett litet prov av en perifer nerv tas för diagnostisk undersökning. Provet används när orsaken till en perifer neuropati är oklara eller när man misstänker inflammatoriska eller vaskulitösa tillstånd, infektiösa eller metabola neuropatier samt infiltration av tumörvävnad, amyloid eller sarcoidos. Undersökningen kan hjälpa till att fastställa diagnoser som annars är svåra att påvisa.

Utförande och provanalys: Den vanligaste metoden är öppen biopsi av en ytlig sensorisk nerv, oftast suralnerven i underbenet. Lokalbedövning används, ibland ges allmänbedövning. Provet är vanligtvis cirka 1–2 cm långt och skickas till patologen för ljusmikroskopisk undersökning, immunohistokemi och ibland elektronmikroskopi. Resultatet kan visa axonal degeneration, demyelinisering, inflammatoriska infiltrat, vaskulit, amyloidinlagring eller granulomassbildning.

Alternativ och kompletterande tester: Mindre invasiva hudbiopsier används för att bedöma småfibernerver genom mätning av intraepidermal nervfiber täthet. Elektrofysiologiska tester och genetisk utredning är viktiga komplement vid olika neuropatier och kan ibland ersätta behovet av nervbiopsi.

Risker och återhämtning: Vanliga risker inkluderar permanent känselförlust i det område som nerven försörjer, neuropatisk smärta, neurombildning, infektion och hematom. De flesta biverkningar är begränsade, men vissa fall kan ge långvariga sensoriska eller motoriska påverkan. Återhämtning tar veckor till månader beroende på nervens område och patientens tillstånd.

Tolkning och användning av resultat: Slutrapporten görs av patologen och tolkas i relation till klinisk bild och neurofysiologiska fynd. Resultatet kan vägleda behandling, till exempel immunosuppressiv behandling vid vaskulit eller behandling av underliggande systemsjukdomar.