mörkerflygning

Mörkerflygning är flygning som utförs när det är mörkt ute, vanligtvis mellan skymningen och gryningen. Den kräver särskild utbildning och ofta en nattlicens eller nattkurs i de flesta länder. Vid nattflyg används både visuella referenser och instrument, och riskerna skiljer sig från dagsljusflygning. Sikt- och horisontupplevelser kan vara osäkra i mörker, och trötthet ökar.

Utbildning och krav: För att få flyga vid natten måste piloter oftast genomgå specifik nattträning som inkluderar start och landning i mörker, natt ruttflygning och hantering av nödsituationer. Navigationsfärdigheter betonas med fokus på visuella referenser, radiohjälpmedel och användning av flygplatsens belysning. I många länder krävs också instrumentbehörighet för att flyga under IMC eller i IFR på natten.

Utrustning och lampor: Flygplanet ska ha fungerande flyg- och cockpitbelysning samt nav- och positionsljus. Cockpitens interna belysning ska vara justerbar för att behålla god instrumentläsning. Navigationsutrustning och kommunikationsutrustning samt eventuell autopilot underlättar nattflyg.

Säkerhet och väder: Nattflyg kräver noggrann väderbedömning, särskilt sikt, molnhöjd och vind. Desorientering och begränsad visuell information är vanliga risker. Planering bör inkludera ruttval med tydlig belysning längs vägen och en plan för alternativ flygplats vid behov.