måttsättning

Måttsättning är ett svenskt begrepp som betecknar sättet att organisera material efter mått eller metriska enheter. Begreppet används främst inom poesi och musik och förekommer i akademiska sammanhang, undervisning och musik- och litteraturkritik. I vissa sammanhang kan måttsättning syfta på bredare frågor om rytm, struktur och uttryck i ett verk.

Inom poesi innebär måttsättning processen att fastställa versens metriska mönster. Det handlar om att analysera längden på raderna, placeringen av betoningar och hur stavelser och rytm används för att skapa ett regelbundet flöde. Mått och rytm kan vara fasta eller varierande, och måttsättningen påverkar hur dikten upplevs ljudmässigt och prosodiskt. Termen är nära besläktad med begrepp som meter och prosodi.

Inom musik syftar måttsättning på hur takter och slag organiseras i en komposition. Det innefattar valet av tidsignatur, hur beats grupperas i mått och hur rytmen gestaltas över taktstreck och taktbyggnader. Måttsättningen styr notering, frasering och framförande, och bidrar till den karakteristiska rytmiska känslan i verket.

Sammanfattningsvis rör måttsättning två huvudområden där mått och rytm används som grundläggande organisatoriska principer: i poesi för att definiera versens metriska struktur och i musik för att fastställa barstrukturer och tempo. See also meter, prosody, time signature.

---