mikrobilajien

Mikrobilajen är ett begrepp som används för att beskriva arter av mikroorganismer. De viktigaste grupperna är bakterier, arkéer, svampar (inklusive jäst och mögelsvampar) samt protister (protozoer och många alger). I bred bemärkelse omfattar termen ibland även virus och andra små biologiska enheter, men deras artbegrepp skiljer sig ofta från det som används för större organismer.

Artindelningen bland mikroorganismer är komplicerad. Hos bakterier och arkéer används ofta genetiska jämförelser, såsom hela genomet, eller 16S/18S rRNA-sekvenser för att avgöra om två populationer tillhör samma art. En vanlig tumregel är cirka 95–96 procent identitet i ANI (average nucleotide identity) mellan två bakteriegenomer, men det finns ingen universell standard. Hos eukaryota mikroorganismer baseras artindelning ofta på reproduktiv isolering samt genetiska och morfologiska skillnader. Horisontell genöverföring och avsaknad av tydlig artgräns gör klassifikationen särskilt utmanande.

Mikrober är mycket mångfaldiga och finns i nästan alla miljöer. De driver centrala ekologiska processer som nedbrytning av organiskt material, näringscykler (särskilt kväve och kol) och fotosyntes hos cyanobakterier och mikroalger. De bildar också viktiga symbioser med växter, djur och människor och kan vara både nyttiga och skadliga.

Forskning om mikrobilajen kombinerar odling, molekylär biologi och moderna sekvenseringstekniker. Traditionell odling kompletteras av odlingsfria metoder som 16S/18S rRNA-sekvensering, metagenomik och single-cell genomik för att kartlägga mångfalden i olika miljöer.