mezzaninfinansiering

Mezzaninfinansiering är en form av företagsfinansiering som placeras mellan seniorlån och eget kapital i företagets kapitalstruktur. Den används vanligtvis för att finansiera tillväxt, förvärv eller refinansiering när befintligt seniorlån inte täcker behoven och nyemission inte är möjlig eller önskvärd. Som finansieringskälla används den ofta i samband med privata bolagsaffärer och expansionsprojekt.

Struktur och säkerhet: Mezzaninlån är normalt subordinationsrisk, vilket innebär att det står bakom senior skuld men framför eget kapital i återbetalningshierarkin. Det är ofta delvis eller helt osäkrat, men kan också vara säkrat med sekundär pant eller andra säkerheter. Avkastningen är högre än för traditionella lån och kan inkludera både fast ränta och betalningar i form av ränta eller PIK-ränta (ackumulerad ränta som läggs till skulden). Många mezzaninaniskonstruktioner inkluderar ett equity kicker, såsom warranter eller optioner, som ger långivaren del i företagets framtida värde.

Kostnad och villkor: Den högre risken med mezzaninfinansiering återspeglas i den totala kostnaden, vilket ofta är högre än för seniorlån men lägre än för ren venturekapital eller nyemission. Löptiden är vanligtvis 3–7 år. Villkoren kan innehålla restriktioner och covenants samt förmåner kopplade till equitykomponenten.

Användning och konsekvenser: Vanliga användningsområden inkluderar leveraged buyouts, expansionsfinansiering och refinansiering där kapitalbehovet överstiger vad traditionella långivare lämnar. För företaget innebär mezzaninfinansiering att bevara kontrollen och undvika omedelbar ägarkonvertering, men det innebär högre finansieringskostnader och vissa rättsliga konsekvenser kopplade till equitykicket.

Fördelar och nackdelar: Fördelar är snabb tillgång till kapital och bevarad ägarstruktur; nackdelar inkluderar kostnad, ökad finansiell risk och potentiell utspädning via equitykomponenten.