längdenhetssystemet

Längdenhetssystemet är ett system av måttenheter som används för att ange längd och för att beskriva hur olika längder förhåller sig till varandra. Det största och mest använda sådana systemet i modern tid är SI-enhetssystemet, eller SI, där längdmåttet utgör basenhetens meter.

Meter är sedan länge den primära längdenheten i västerländska och vetenskapliga sammanhang. Sedan 1983 definieras metern som sträckan som ljuset färdas i vakuum under exactly 1/299 792 458 sekunder. Denna definition gör längdenhetens måttlighet mycket stabil och avhängig av universella fysiska konstantvärden. Tidigare användes bland annat en platina-iridiumstav som referensmeter, vilket gav upphov till variationer och behov av avveckling.

Inom SI används flera decimalt uppdelade längdenheter kopplade till metern, såsom centimeter (0,01 m), millimeter (0,001 m), mikrometer (0,000001 m) och nanometer (0,000000001 m), samt större enheter som kilometer (1000 m). Dessa prefix följer det dekompositionssystem som gör det enkelt att skala mellan olika storleksordningar.

Andra längdenhetssystem finns fortfarande i bruk. CGS-systemet använder centimeter som grundläggande längdenhet, medan äldre MKS- och Imperial-/US-customary-system används i vissa tillämpningar, särskilt i byggsektorn och vardaglig användning i vissa länder. Nautiska mil används i navigering.

Längdenhetssystemet är centralt för metrology, standardisering och internationell handel. Nationella metrologiinstitut upprätthåller referenser och kalibreringar som är kopplade till SI genom internationella överenskommelser och organ som BIPM.