lungkretslopp

Lungkretsloppet, eller det pulmonella kretsloppet, är den del av cirkulationssystemet som förbinder hjärtat med lungorna och möjliggör gasutbyte mellan blodet och inandad luft. Blodet transporteras från höger kammare genom truncus pulmonalis till lungartärerna, når ett tätt kapillärnät i alveolernas väggar, där syre tillförs blodet och koldioxid avges. Det syrerika blodet återvänder sedan via lungvenerna till vänstra förmaket.

Blodflödet i lungkretsloppet är stort men förs tidvis lågt tryck och har därmed låg resistens jämfört med systemkretsloppet. Medelsyretrycket i lungartärerna är lägre än får i systemkretsloppet, och kärlväggarna har stor kapacitet att vidga sig vid ökade blodflöden. Allt blod som lämnar höger kammare passerar lungorna innan det når vänster kammare och pumpas vidare ut i kroppen.

Kroppens gasutbyte sker i alveolerna: syre diffunderar in i blodet medan koldioxid diffunderar ut till utandningen. Reglering av lungkretsloppet sker bland annat genom hypoxisk vasokonstriktion, där områden med dålig ventilation får mindre blodflöde för att förbättra gasutbytet. Distrubitionen av blodet mellan lungorna anpassar sig efter ventilation och perfusion.

Kliniskt kan störningar i lungkretsloppet orsaka problem som lungembolism, pulmonell hypertension och ödem. Förändringar i venöst återflöde eller högt venerärt tryck påverkar vänsterkammar preload och därmed den systemiska cirkulationen. Lungkretsloppet är avgörande för effektiv syretransport och energiförsörjning i kroppens vävnader.