lobbning

Lobbning är en organiserad verksamhet som syftar till att påverka offentliga beslut eller regleringar genom kommunikation och argumentation riktad till beslutsfattare och andra relevanta aktörer. Begreppet används oftast om aktiviteter som syftar till att påverka lagstiftning, statsbudget, regleringar eller offentliga policyer, men kan också omfatta kommunikation kring myndighetsutövning och andra offentliga beslut. Vanliga aktörer är företag och branschorganisationer, arbetsgivar- och arbetsmarknadsorganisationer, ideella organisationer, forsknings- och tankesmedjeorganisationer, lobbybyråer och privatpersoner med särskilda intressen.

Metoder innefattar presentation av sakuppgifter och analyser, deltagande i remissförfaranden, möten med politiker och tjänstemän, offentliga utfrågningar, vittnesmål i parlamentariska eller administrativa sammanhang samt kampanjer eller nätverkande som syftar till opinion. I vissa länder används registrering och rapportering av lobbyverksamhet, och det finns regler som syftar till att begränsa otillbörliga gåvor, intressekonflikter och ”revolving door”-effekter mellan offentliga tjänster och privata aktörer. Reglerna varierar mellan länder och inom olika nivåer av staten.

Lobbning ses ofta som en del av demokratiskt beslutsfattande genom att ge olika synpunkter och information till beslutare. Samtidigt väcker den kritik eftersom den kan förstärka obalans i makt och resurser mellan olika intressen och riskera otillbörlig påverkan utan tillräcklig offentlig insyn. Transparens och etiska riktlinjer anses därför centrala för en fungerande lobbyverksamhet.