livsmedelsbehandlingsmetod

Livsmedelsbehandlingsmetod är en sammanfattande term för de processer som tillämpas på livsmedel för att öka säkerhet, hållbarhet och kvalitet. Metoderna används under hela värdekedjan och kan vara fysiska, kemiska eller biologiska. Syftet är ofta att inaktivera skadliga mikroorganismer, hämma enzymatiska reaktioner och ha kontroll över vattenaktivitet, samtidigt som smak, färg och näringsinnehåll bibehålls.

Metoderna kan delas in i flera huvudgrupper. Värmebehandlingar som pastörisering, sterilisation och blanchering används för att reducera mikroorganismer och enzymaktivitet. Kyla och frysning bromsar tillväxten hos mikrober och förlänger hållbarheten. Torkning och avfuktning minskar vattenaktiviteten och därmed mikrobiell tillväxt. Konservering med salt, socker eller ättika samt röking och inläggning används för att förlänga hållbarheten, medan fermentation utnyttjar mikroorganismer för smak och säkerhet. Förpackningstekniker som vakuumförpackning och modifierad atmosfär (MAP) skyddar produkten och kan samverka med andra metoder. I vissa fall används även strålning för desinfektion av livsmedel.

Användningen av livsmedelsbehandlingsmetoder regleras av HACCP-principerna, nationell livsmedelssäkerhet och EU-lagstiftning. Myndigheter som Livsmedelsverket övervakar att behandlingarna följer krav på säkerhet, märknings- och spårbarhet. Val av metod görs ofta utifrån mål som säkerhet, sensorisk kvalitet, näringsvärde samt kostnad och praktisk genomförbarhet.