landrörelser

Landrörelser, eller markrörelser, är olika typer av rörelser i markens översta skikt och jordlagren. Begreppet omfattar snabba massrörelser som ras, jord- och lerskred samt långsammare deformationer som creep och gradvisa markförflyttningar. Rörelserna förekommer i många miljöer och kan uppkomma naturligt eller som följd av mänsklig aktivitet som byggnation, vattenförsörjling och gruvdrift.

Orsakerna är mångfacetterade. Gravitationskraften driver massrörelserna; ökad markfuktighet, lutningar och försvagning av berggrund eller jordlager gör det lättare för material att förflytta sig. Seismiska händelser, permafrostsmjukning och erosion bidrar också. Hydrologiska processer som grundvattenuttag eller kraftigt regn kan orsaka sättningar och upptryckningar. Människans verksamhet påverkar ofta markens stabilitet genom konstruktioner, avlastning eller dränering.

Typer och kännetecken. Massrörelser inkluderar ras, jordskred, lerskred och debrisflöden. Långsamma deformationer kallas creep. Sänkningar och uppflyttningar av marken uppkommer vid förändringar i vattenbalansen eller i underliggande berglager. Seismiskt drivna markförändringar och lokala deformationer kan också förekomma och uppträder vid extrema händelser eller speciella geologiska forhold.

Riskhantering och övervakning. Bedömning och kartläggning av landrörelser sker med fältobservationer, geotekniska undersökningar samt sensorer, inklusive GPS och InSAR. Åtgärder för att minska risk inkluderar dränering, lutningsstabilisering, terrasser och vegetation, samt anpassning av byggnader och infrastruktur och tydliga övervakningssystem samt evakueringsplaner vid behov. Landrörelser är särskilt relevanta i bergiga, kustområden och områden med uttaget grundvatten eller varierande fryssa och t material.*