kärnvapenkapaciteter

Kärnvapenkapaciteter refererar till de resurser och förmågor som ett land innehar för att utveckla, producera, lagra och använda kärnvapen. Dessa kapaciteter inkluderar inte bara själva vapnen, såsom kärnvapenspetsar, utan även de system som används för att leverera dem. Leveranssystem kan vara ballistiska robotar (interkontinentala, medellånga eller korträckviddiga), kryssningsrobotar, bombplan eller ubåtar.

Utvecklingen av kärnvapenkapaciteter kräver avancerad vetenskaplig och teknisk expertis, tillgång till speciellt material som anrikat uran eller plutonium, samt omfattande industriell infrastruktur. Länders kärnvapenkapacitet bedöms ofta utifrån antalet vapen de har, deras strategiska räckvidd, träffsäkerhet och sprängkraft.

Internationellt finns det ansträngningar för att begränsa och avskaffa kärnvapenkapaciteter genom avtal som icke-spridningsfördraget (NPT) och nedrustningsavtal. Ett lands kärnvapenkapacitet är en betydande faktor i den globala säkerhetspolitiken och påverkar relationerna mellan stater och den internationella stabiliteten. Begreppet används också för att beskriva en parts förmåga att reagera på en kärnvapenattack, vilket kallas kärnvapenavskräckning.