kuggdrivning

Kuggdrivning är en mekanisk kraftöverföring där energi överförs mellan två roterande axlar genom kugghjul vars tänder granskas för att passa ihop. Energin överförs när ett drivande kugghjul roterar och överför moment till det drivna hjulet via tandkontakten. Kuggdrivningar används i många maskiner där en bestämd förhållande mellan varvtal och riktning behöver uppnås.

Ett kuggdrivningssystem består av kugghjul, axlar, lager och ofta ett överdragande hus samt smörjmedel. Vridmoment och hastighet beror på antalet tänder och storlek hos varje kugghjul. Det principiella sambandet mellan hastigheterna är n1/n2 = -Z2/Z1, där n står för vinkelhastighet och Z för antal tänder. Vinkeln och avståndet mellan axlarna bestäms av modul och tryckvinkel i tandprofilen.

Typer av kuggdrivningar inkluderar spurkuggdrivning med raka tänder och helixkuggdrivning där tänderna är vinklade för att minska brus och öka jämnheten. Kuggdrivningar förekommer i växellådor, maskinverktyg, fordonsdrivlinor och robotar, där hög precision, stabilt moment och kompakt konstruktion är fördelar. Nackdelar kan vara buller vid högvarv, tandslitage och kostnader för tillverkning och underhåll.

Underhåll och livslängd kräver korrekt smörjning, rätt materialval (t.ex. härdade stål eller vissa plaster vid lätta applikationer) samt noggrann tandprofilering och montering för att säkerställa effektiv kraftöverföring och minimal friktion. Goda arbetsförhållanden och regelbunden inspektion för att upptäcka skador och avvikelser är viktiga för att bevara prestanda hos kuggdrivningar.