krisberedskapsplaner

Krisberedskapsplaner är dokument som beskriver hur organisationer eller samhällsaktörer ska hantera allvarliga hot och störningar som riskerar människors liv, hälsa eller viktiga samhällsfunktioner. Planerna syftar till att upprätthålla kritiska funktioner, skydda liv och hälsa, och snabbt återställa samhällsnyttiga tjänster vid allvarliga händelser, såsom naturkatastrofer, olyckor, eller IT-incidenter.

Planerna tas fram av exempelvis kommuner, regioner, statliga myndigheter, företag och ideella organisationer. De bygger ofta på en risk- och sårbarhetsanalys (ROS) och följer nationella ramar och lagstiftning, till exempel MSB:s föreskrifter och Lagen om skydd mot olyckor. En krisberedskapsplan inkluderar vanligtvis ansvarsfördelning, sammanhängande lednings- och kommunikationsstruktur, övergripande mål, samt planer för resurs- och logistihantering, informationshantering och informationsspridning till allmänheten.

Planen beskriver också förebyggande åtgärder, beredskap, insatsledning, kommunikation med medborgare och media, samt återhämtningsarbete efter händelsen. Den bör omfatta utbildning, övningar och tester för att säkerställa beredskap och kontinuerlig förbättring. Regelbunden uppföljning och översyn är viktigt, liksom samarbete med andra aktörer för gemensamma åtgärder och samordning vid större samhällsstörningar.

Krisberedskapsplaner är dynamiska redskap som anpassas efter nya risker, teknik och erfarenheter och är centrala i svensk samhällsberedskap.