kortkapning

Kortkapning är en term som används i svensk kriminalstatistik och media för att beskriva handlingen att olovligen få kontroll över ett betalkort eller dess uppgifter i syfte att begå bedrägeri eller stöld. Åtgärderna kan variera men innefattar ofta fysiskt korttillgrepp, skimming av kortuppgifter genom kortläsare eller ATM, samt insamling av kortuppgifter genom phishing, skadlig programvara eller social manipulation för att få PIN-kod eller andra säkerhetsuppgifter. I praktiken används begreppet både när själva kortet kapas och när uppgifter kopieras utan kortinnehavarens fysiska närvaro.

Inom rättssystemet regleras kortrelaterad brottslighet vanligtvis av bedrägeri, grovt bedrägeri samt urkundsförfalskning i brottsbalken, samt av dataintrång och olaga dataintrång i vissa sammanhang. Vid bedrägerier kopplas ofta flera brott samman, beroende på omständigheterna och hur uppgifterna används. Påföljderna varierar efter allvarlighetsgrad och kan inkludera böter, ungdomsvård eller fängelse.

Förebyggande åtgärder riktas mot både företag och konsumenter. Bankerna implementerar tekniska skydd som chip och PIN, säkra transaktionsflöden och övervakning av misstänkta mönster. Konsumenter uppmanas att hålla koll på sina konton, spärra kort utan dröjsmål vid misstanke om kapning och vara försiktiga med att lämna ut koder eller kortuppgifter. Butiker och kortläsare uppmanas att följa branschstandarder som PCI DSS för att minska riskerna.