konvekten

Konvekten, eller konvektion, är överföring av värme och/eller materia i vätskor och gaser genom fluidens egna rörelse. När temperaturer skiljer sig inom ett fluidområde uppstår densitetsskillnader: varmare, lättare fluid stiger medan kallare, tyngre fluid sjunker, vilket skapar cirkulerande konvektionsströmmar. Konvektion kan vara naturlig (fri konvektion), där strömningen drivs av termiska drivkrafter, eller tvångsförmedlad, där en yttre kraft såsom en fläkt eller pump driver fluiden.

Konvektion förekommer i många sammanhang. I atmosfären bidrar uppvärmning av mark och vatten till konvektiva celler och molnbildning. I haven och i jordens mantel bidrar konvektion till mass- och värmeförflyttningar som påverkar klimat, klimatvariationer och plattektonik. I stjärnor spelar konvektion en central roll i transporten av energi från kärnan mot ytan. Utanför naturen används konvektion i tekniska system som kylning av elektronik, värmeväxlar och HVAC-system samt i solfångare för att förbättra värmeöverföringen.

Gängparametrar som beskriver konvektion är bland annat Rayleigh-talet (start/beteende hos konvektionsströmmar), Prandtl-talet (förhållandet mellan momentum---och termodiffusion) och Nusselt-talet (dimensionlös faktor som relaterar konvektiv till ledning av värme). Konvektionens detaljer beror på geometri, fluidens egenskaper samt ytvillkor och gränstillstånd.

Konvektion är ett centralt begrepp inom fysik, meteorologi, geovetenskap och teknisk design, där den karakteriserar hur fluider transporterar energi och massa genom rörelse och turbulens.