kontrollgruppen

Kontrollgruppen är inom vetenskaplig metodik den jämförelsegrupp som inte får den intervention studien undersöker, eller som istället får en standardbehandling eller placebo. Genom att jämföra resultat mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen kan forskare avgöra om den studerade interventionen orsakar observerade effekter och hur stor effekten är.

design och metod: I de flesta kliniska studier används randomisering för att fördela deltagare slumpmässigt till intervention eller kontroll, vilket minimerar systematiska skillnader mellan grupper. Blinding av deltagare och/eller forskare (enkelblind, dubbelblind) minskar bias i utfallsmätningar. Allocation concealment ser till att tilldelningen inte kan påverkas innan deltagarna rekryteras.

Olika typer av kontrollgrupper: placebo-kontroll där kontrollgruppen får inaktiv behandling; aktiv kontroll där kontrollgruppen får en etablerad behandling; sham-kontroll vid kirurgiska ingrepp; historisk eller matchad kontrollgrupp i observationsstudier.

Exempel: en läkemedelsprövning där halva deltagarna får det nya läkemedlet och andra får placebo; man följer utfall som blodtryck och biverkningar och analyserar enligt intention-to-treat.

Begränsningar och etiska överväganden: om effekt finns av existerande behandling kan placebo vara etiskt problematiskt; resultaten kan påverkas av drop-out och compliance; generaliserbarhet påverkas av studiens urval och design.

Historia: begreppet kontrollgrupp har sina rötter i tidiga experiment och utvecklades till följd av framväxten av randomisering och placebokontroller under 1900-talet.