kontantanvändningen

Kontantanvändningen avser användningen av fysiska sedlar och mynt i betalningar för varor, tjänster och mellan privatpersoner. Begreppet kan mätas i antal transaktioner, andel av betalningar eller i värde, och är en indikator på hur stor roll kontanter fortfarande spelar i ett lands betalningssystem.

I många länder har kontantanvändningen minskat kraftigt under de senaste decennierna till förmån för kortbetalningar, mobilappar och andra elektroniska betalningslösningar. I Sverige är minskningen särskilt tydlig, där digitala alternativ och snabbbetalningstjänster som Swish förändrat konsumentbeteenden och detaljhandelns betalningsinfrastruktur. Perioder som pandemin påskyndade övergången bort från kontanter.

Fördelar med minskad kontantanvändning nämns ofta som ökad bekvämlighet, snabbare betalningar och minskad risk för fysisk brottslighet, medan nackdelar kan inkludera frågor om finansiell inkludering för äldre eller personer utan digital tillgång, integritet och beroende av fungerande el- och telekommunikationstjänster.

Politiska och regulatoriska diskussioner rör bevarandet av kontanttillgång för medborgares rätt att betala, kostnader för kontanthantering och möjligheten av centralbanksutfärdade digitala valutor (CBDC). Framtiden för kontantanvändningen påverkas av teknologiska trender, konsumentpreferenser och politiska beslut om tillgång till kontanter och betalningsinfrastruktur.