konsekvensberäkningar

Konsekvensberäkningar är en systematisk metod för att uppskatta vilka effekter en handling, händelse eller beslut kan få. De används inom riskhantering, säkerhetsteknik och samhällsplanering för att bedöma potentiella skador på människor, egendom, miljö och ekonomi.

Metoderna innefattar både kvantitativa och kvalitativa angreppssätt. Kvantitativa tekniker använder sannolikhetsfördelningar, skade- och exponeringsmått, riskmatriser samt simuleringar som Monte Carlo eller felträd- och händelsträdsanalyser. Kvalitativa analyser beskriver konsekvenser utan att tilldela exakta numeriska värden och används ofta i tidiga skeden av planering eller beslut.

Processen består av att definiera mål och gränser, identifiera relevanta faror eller händelser, uppskatta sannolikhet och konsekvens för varje scenario samt kombinera dessa till övergripande risk- eller konsekvensmått, som sedan kommuniceras som beslutsunderlag. Viktiga delar är att tydliggöra antaganden, osäkerheter och hur olika scenarier påverkar olika intressenter.

Användningsområden inkluderar industriella säkerhetsstudier, miljökonsekvensbedömningar, projekt- och investeringsbeslut samt myndighetsregleringar där konsekvensanalyser krävs eller rekommenderas. Konsekvensberäkningar är ofta ett komplement till sannolikhetsbaserade riskanalyser och används för att vägleda åtgärder, prioriteringar och kostnads-nytto-bedömningar.

Begränsningar inkluderar osäkerheter i data och framtida utvecklingar, modellval och antaganden samt att vissa konsekvenser är svåra att kvantifiera. Analysen måste därför tolkas tillsammans med kvalitativ information och etiska överväganden. Se även riskanalys, konsekvensanalys och kostnads-nyttoanalys.