kolonoskopier

Kolonoskopi är en endoskopisk undersökning av tjocktarmen och vanligtvis även ändtarmen. En flexibel kolonoskop förs in genom ändtarmsöppningen och leds genom hela tjocktarmen. Genom undersökningen kan läkaren visualisera slemhinnan, ta vävnadsprover och avlägsna polyper. Metoden används både för diagnostik vid symptom som blod i avföringen, långvarig buksmärta eller förändrade tarmvanor, samt som screening och uppföljning av inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektal cancer. I vissa fall kan behandlingsåtgärder såsom polypektomi utföras under samma undersökning.

Förberedelserna består vanligtvis av noggrann tarmrensning med laxermedel eller en särskild kostplan innan undersökningen. Många patienter fastar före undersökningen. Beroende på klinisk situation kan sedering eller anestesi ges för att underlätta undersökningen och minska obehag. Undersökningen utförs oftast som dagkirurgi med övervakad återhämtning.

Under undersökningen blåses oftast luft in i tarmen för bättre sikt. Kolonoskopet förs försiktigt upp genom ändtarmsöppningen och leds genom tjocktarmen. Läkaren granskar slemhinnan och kan ta biopsier eller avlägsna polyper med specialverktyg. Undersökningen tar vanligtvis 20–60 minuter.

Risker är perforation av tarmen, blödning, infektion samt reaktioner på sedering eller anestesi. Dessa komplikationer är ovanliga men kan kräva vidare behandling. Efter proceduren kan patienten känna uppblåsthet, gaser eller mild smärta. Personer som fått sedering bör inte köra bil eller använda tunga maskiner förrän effekten av läkemedlet har avtagit och enligt lokala instruktioner.

Kolonoskopi används över hela världen som diagnostiskt och terapeutiskt verktyg. Alternativ till kolonoskopi inkluderar flexibelsigmoidoskopi, CT-kolonografi (datortomografi av tjocktarmen) och fekala tester såsom FIT. Val av metod beror på ålder, riskfaktorer och klinisk frågeställning samt tillgång till vård och program för screening.