kiselatomerna

Kiselatomerna är atomer av grundämnet kisel (Si). De har atomnummer 14 och tillhör grupp 14 i periodiska systemet samt klassificeras som en halvmetall (metalloid). I naturen förekommer kisel främst i föreningar som kiseldioxid (SiO2) och i silikater, och det utgör en stor del av jordskorpan, cirka 28 procent av dess massa.

Elektronkonfigurationen är [Ne] 3s2 3p2. Eftersom kisel har fyra valenselektroner bildar varje atom vanligtvis fyra kovalenta bindningar till fyra grannar, vilket resulterar i ett starkt tetraedralt nätverk i fast form. Den kristallina strukturen hos ren kisel är diamantliknande, där varje atom är koordinerad med fyra grannar. Denna struktur ger bland annat en hög smältpunkt (ungefär 1414 °C), relativt hög hårdhet och god termisk ledningsförmåga.

Naturliga isotoper av kisel är 28Si, 29Si och 30Si. 28Si är den dominerande isotopen och står för ungefär 92 procent av naturligt kisel, medan 29Si och 30Si förekommer i mindre andelar.

Kisel har stor betydelse inom teknologin. Som halvledare används kisel i tillverkning av transistorer och dioder, och dopning med bor ger p-dopning medan dopning med fosfor ger n-dopning. Kisel används också i kiseldioxid i glas, silikater i byggmaterial och i fiberoptik.