kernekonventioner

Kernekonventioner är de uppsättningar normer och regler som styr hur kärnan i ett operativsystem konstrueras, används och underhålls. De omfattar kodningsstilar, gränssnittsdesign (API och ABI), versionshantering, bygg- och konfigurationssystem, testprocedurer samt dokumentation. Syftet är att underlätta samarbete mellan många utvecklare, säkerställa stabilitet och portabilitet samt förenkla vidareutveckling och underhåll över tid.

Konventionerna anger hur olika delar av kärnan kommunicerar med varandra, hur moduler gränssnittar och vilka kontrakt som gäller mellan komponenter. De inkluderar också regler för felhantering, undantag och prestandaförväntningar samt hur ändringar dokumenteras och varför de bryts eller bibehålls över versioner.

Arbetsflöden för kernekonventioner är ofta patch- eller granskningsbaserade. Bidragsgivare skickar förslag genom patchar eller PR:er, som genomgår granskning av erfarna underhållare innan de tas in i kodbasen. Bygg- och testmiljöer används för att verifiera funktionalitet och regressionsfel. Dokumentation och utbildning av utvecklare ses som lika viktigt som själva koden.

Exempel på väl kända kernekonventioner är Linux-kernelns kodningsstil och regler för API/ABI, samt underhållsmodeller i andra kärnprojekt som FreeBSD eller NetBSD. Dessa konventioner har stor betydelse för interoperabilitet, långsiktig stabilitet och gemensamt ansvar inom kärnutveckling.

Se även: Linux-kernel, BSD-kernel, kernel development, patch-system.

---