kedjepolymerisationer

Kedjepolymerisationer, även kända som additions-polymerisationer, är en typ av polymerisationsreaktion där monomerer adderas till en växande polymerkedja. Till skillnad från kondensationspolymerisationer sker ingen avgång av små molekyler som vatten eller alkohol under processen. Istället länkas monomererna samman direkt, ofta genom att en dubbelbindning bryts och bildar nya enkelbindningar som kopplar samman enheterna.

Denna typ av polymerisation involverar typiskt en initiatormolekyl som startar kedjan genom att reagera med en monomer. Denna reagerande monomer blir sedan en aktiv center som kan reagera med ytterligare monomerer. Kedjan växer sedan successivt genom att nya monomerer adderas till den aktiva centern. Processen fortsätter tills kedjan termineras, vilket kan ske genom olika mekanismer som rekombination eller disproportionering av polymerkedjor, eller genom reaktion med en kedjebrytare.

Vanliga monomerer som genomgår kedjepolymerisation är de som innehåller omättade bindningar, såsom alkener (t.ex. eten, propen) och diener (t.ex. butadien). Polymerer som bildas genom denna mekanism inkluderar polyeten, polypropen och polybutadien, som är viktiga plaster och gummiprodukter. Kedjepolymerisationer kan initieras genom olika metoder, inklusive radikalpolymerisation, anjonisk polymerisation och katjonisk polymerisation, beroende på monomerens kemiska natur och önskad polymerstruktur. Dessa olika initiationsmekanismer påverkar reaktionshastigheten, molekylvikten och polymerens stereokemi.