kapillært

Kapillärt avser fenomen där vätska rör sig i smala utrymmen eller kapillärer tack vare ytkrafter. Kapillärverkan uppstår genom kohesiva krafter inom vätskan och adhesiva krafter mellan vätskan och ytan. I små utrymmen kan dessa krafter övervinna gravitationen, vilket får vätskan att stiga i ett tunt rör eller dras in i porösa material. Omfånget beror på ytspänning, kontaktvinkel, vätskans densitet, viskositet och kapillärens radie; i ett enkelt rör ges höjden av Jurins lag: h = 2 γ cos θ /(ρ g r).

I biologi är kapillärer de minsta blodkärlen, vanligtvis 5–10 mikrometer i diameter, med mycket tunna väggar av endotelceller som möjliggör snabb utbyte av gaser, näringsämnen och avfallsprodukter mellan blodet och vävnaden. De bildar en omfattande mikrocirkulation och deras permeabilitet varierar mellan vävnader: kontinuerlig, fenestrerad och sinusoid.

Inom växter och jord uppvisar kapillär verkan att vatten stiger uppåt i små xylemledare och i porösa celler. I jord påverkar kapillärt flöde fukthållning och vattentransport; storleken på porer och jordens textur avgör hur högt vattnet stiger och hur snabbt det förflyttas.

Kapillärt blod används inom medicin för snabb provtagning; små volymer blod hämtas från kapillära bäddar, exempelvis vid fingerstick. Kapillärrör används i hematologi och point-of-care tester för att dra blod genom kapillärverkan.

Sammanfattningsvis omfattar begreppet kapillärt fysikaliska fenomen kring vätskors rörelse i små utrymmen samt deras biologiska och tekniska tillämpningar.