intervallskalaen

Intervallskalan, eller intervallskalanivå, är en av de fyra vanligaste mätnivåerna inom statistik. Data på intervallskalan är ordnade och avståndet mellan varje två närliggande värden är konstant och meningsfullt. Däremot saknar skalan en absolut nollpunkt, vilket gör att kvoter inte har meningsfullt tolkade förhållanden. Nollpunkten i intervallskalan är godtycklig och kan inte användas för att ange frånvaro.

Exempel på intervalldata är temperaturmätningar i Celsius eller Fahrenheit. Skillnaden mellan 20 och 25 grader är lika stor oavsett om man utgår från 0 eller 100 grader, men ett temperaturvärde som 0 grader innebär inte frånvaro av värme. Jämfört med nominala och ordinala skalor tillåter intervallskalan beräkningar av skillnader och medelvärden samt spridning, såsom standardavvikelse. Det är inte meningsfullt att tolka Kvoter som ”två gånger så mycket” på en intervallskala; sådana förhållanden kräver en ratioskala med en absolut nollpunkt.

Användning och analys: intervalldata används i många vetenskaper där exakta avstånd mellan värdena är viktiga, till exempel inom meteorologi, psykometri och samhällsvetenskapliga studier. Vid statistiska analyser behandlas ofta intervalldata som kontinuerliga och kan analyseras med metoder som t-test, ANOVA och regression, där skillnaderna mellan värdena är centrala.

Jämförelse med andra skalor: nominalskalan klassificerar utan ordning, ordinalskalan anger ordning men inte lika stora avstånd, och rats sk Grünligt, intervallskalan ligger mellan ordinal och ratioskalan och erbjuder meningsfulla skillnader utan absolut nollpunkt.