hjärtscykel

Hjärtscykeln, eller hjärtcykeln, är den upprepade sekvens av elektriska och mekaniska händelser som formar ett hjärtslag. Den koordineras av hjärtats ledningssystem, där sinusknutan initierar impulser som sprids vidare genom AV-noden till His-bunten och purkinjefibrerna. Impulserna gör att kamrarna och förmaken kontraherar i rätt ordning så att blod fylls och pumpas vidare.

Cykeln består av diastole och systole. Diastole innebär att kamrarna fylls med blod från förmaken och avslutas med atriell systole, då förmaken kontraherar och tillför extra blodvolym till ventriklarna. Systole följer: först isovolumetrisk kontraktion när AV-klaffarna stängs, sedan öppnas semilunarklaffarna och ventriklarna pumpar ut blod till aorta respektive lungartären (ventrikulär ejection). När kamrarna töms uppträder isovolumisk relaxation och semilunarklaffarna stängs (ljud S2). Därefter öppnas AV-klaffarna igen, kamrarna fylls snabbt (rapid filling) och diastasen följs av en ny atrial kontraktion i slutet av diastole. Hjärtcykeln motsvaras av ljuden S1 (AV-klaffarnas stängning) och S2 (semilunarklaffarnas stängning).

Varaktigheten av en cykel hos en frisk vuxen ligger omkring 0,8 sekunder vid ungefär 75 slag per minut. Cykeln påverkas av faktorer som preload (venöst återflöde), afterload (aortapressur) och kontraktilitet. Frank-Starling-lagen beskriver hur ökat preload kan öka slagvolymen. Kliniskt används kunskap om cykeln vid tolkning av EKG, blodtryck och kardiovaskulära sjukdomar.