heltalskonvertering

Heltalskonvertering är processen att omvandla ett heltal från en representation eller datatype till en annan inom datorprogrammering. Den omfattar konvertering mellan olika bitbredder, till exempel 8-, 16-, 32- eller 64-bitars heltal, samt mellan signed och unsigned tecken och mellan olika lagringsformat. Den innefattar även konvertering mellan heltal och strängar eller mellan olika baser när heltalet representeras i olika baser.

Inom programmering delas konvertering ofta in i två breda kategorier: utvidgning (widening), där värdet behålls och representationens storlek ökas; och nedskalning (narrowing), där data kan gå förlorad vid nedskalning eller truncation. Konvertering mellan signed och unsigned kan också påverka tolkningen av bitmönstret. I språk där konvertering sker implicit sker den automatiskt av kompilatorn; i andra fall krävs explicita kast eller konverteringsfunktioner. Exempel: ett nedkast från en längre heltal till en kortare kan ge overflow; konvertering mellan heltal och strängar kan göras via parsing- eller formatteringsfunktioner.

Vanliga problem är overflow/underflow, dataförlust och hur teckenändring tolkas. Olika språk har olika beteenden: vissa språk har fasta bitbredder och kräver explicita cast för säker konvertering, medan andra språk som hanterar stora heltal eller har dynamiska storlekar minimerar overflow-relaterade frågor.

Praktiska anvisningar är att kontrollera att värdet ligger inom måltypens räckvidd innan konvertering, använda säkra omvandlingsfunktioner och vara medveten om plattformsberoende beteende.

Se även: typomvandling, casting, parsing av sträng till heltal, omvandling mellan talsystem.

---