hangarfartyg

Hangarfartyg är stora maritima fartyg som är byggda för att bära, använda och operera flygplan till havs. De fungerar som rullande flygplatser och ger en nationell förmåga att projicera luftstyrka långt från land. Ett hangarfartyg har vanligtvis ett flygdäck ovanför en eller flera hangarer där flygplan och personal förvaras och underhålls mellan uppdrag. Flygplan kan lyfta med hjälp av katapult eller en ski-jump-lösning beroende på modell, och landning sker ofta genom arrestorlinor som fånger flygplanet och bromsar in det snabbt på flygdäcket. Modern utrustning som radar, kommunikation och försvarssystem kompletterar flygoperationerna.

Historik: De första egentliga hangarfartygen uppkom i början av 1900-talet. Under andra världskriget blev de avgörande för sjöstrid, där flygplan kunde användas långt från land. Efterkrigstidens jetflyg och tekniska framsteg ledde till större och mäktigare fartyg, ofta med kärnkraft i några fall, som kunde verka längre mellan hamnarna och stödja längre operationer.

Kategorier och konstruktion: Det finns olika typer av hangarfartyg. Fullstora fleet carriers är ofta CATOBAR-fartyg med katapult och arrestorlinor. STOVL-carriers använder ski-jump och flygplan som kan starta på kort sträcka och landa med hjälp av arrestorlinor, till exempel F-35B. Det finns även helikopter- och multiuppdragsfartyg som stödjer olika operationer.

Exempel på moderna hangarfartyg: USA:s Nimitz- och Ford-klasser; Storbritanniens Queen Elizabeth-klass; Frankrikes Charles de Gaulle; Kina:s Liaoning (Type 001) och nya Type 003; Indien: INS Vikramaditya.