hårdvaruplattformen

Hårdvaruplattformen är den underliggande fysiska och logiska infrastrukturen som en produkt eller ett system vilar på. Den omfattar ofta processorarkitektur (t.ex. ARM eller x86), system‑on‑chip, minne, lagring, kommunikationsbussar och yttre I/O‑gränssnitt samt inbyggd firmware och bootloader som styr uppstart och initial konfiguration. Tillsammans bildar dessa element en plattform som bestämmer vilka programvarufunktioner som kan stödjas, prestanda, energiförbrukning och kompatibilitet med drivrutiner och bibliotek.

En hårdvaruplattform kan vara anpassad till olika användningsområden, till exempel datorplattformar för persondatorer, mobilplattformar baserade på ARM eller inbyggda plattformar i fordon och industrisystem. Gemensamt är att mjukvaru- och firmwareutveckling behöver anpassas till plattformens specifikationer; detta innefattar drivrutiner, firmware, utvecklingskit (SDK), samt stöd för operativsystem och virtualisering.

Relationen till mjukvara är central: plattformen påverkar vilka operativsystem som stöds, hur applikationer byggs och hur säkerhetsfunktioner implementeras. Utvecklare använder ofta hårdvaruabstraktionslager (HAL), plattformsspecifika drivrutiner och korskompilering för att skapa programvara som kan köras på flera modeller.

Livscykel och strategi: valet av hårdvaruplattform påverkar kostnader, leverantörsavtal, uppgraderingsbarhet och produktlivslängd. Standarder, modularitet och öppenhet påverkar kompatibilitet och långsiktigt stöd. Öppna hårdvaruplattformar kan underlätta innovation och stöd över tid, medan slutna plattformar ofta ger optimering men begränsad frihet.