grundvattenmiljöerna

Grundvattenmiljöerna är de underjordiska miljöer där grundvattnet dominerar fysiska, kemiska och biologiska processer. De omfattar grundvattensystem i berg och sediment, sprickor och karstliknande hålrum samt zoner närmast markytan som påverkas av infiltration. Dessa miljöer är ofta mörka, har stabila temperaturer över långa tidsperioder och kännetecknas av mycket långsam vattenrörelse och tydlig topografisk variation.

Den fysiska och kemiska strukturen i grundvattenmiljöerna ger upphov till olika redoxmiljöer och näringsflöden. Energi uppkommer främst genom kemotrofiska processer och genom organiska ämnen som infiltrerar ned i marken. Vattenkemin kan variera mellan oxiderande och reduktiva zoner och påverkas av geologi, infiltration och avrinning.

Den biotiska sammansättningen består främst av mikroorganismer och små invertebrater som lever i sprickor och grottmiljöer. I karstmiljöer förekommer ofta hypogeisk fauna som är anpassad till mörker och låga syrehalter. Dessa organismers livsprocesser är ofta direkt kopplade till det underliggande vattenflödet och till ingående organiskt material.

Värdet av grundvattenmiljöerna ligger i vattenförsörjning, biologisk mångfald och naturvårdsfunktioner som filtrering och kemisk omsättning av ämnen. De är dock känsliga för föroreningar och klimatförändringar samt överutnyttjande av grundvatten. Bevarande kräver skydd av återfyllningsområden, övervakning av vattenkemi och förvaltning av mark- och vattenanvändning för att bibehålla fungerande ekosystem.