försäkringsperioden

Försäkringsperioden är den tidsram inom vilken ett försäkringsskydd gäller enligt en försäkringspolicy. Den börjar vanligtvis när försäkringen träder i kraft och upphör när perioden löper ut eller när försäkringsavtalet upphör, till exempel genom uppsägning eller utebliven premiebetalning. Under försäkringsperioden kan försäkringsbolaget träda in med ersättning när ett försäkringsfall inträffar och omfattas av policyns villkor.

Hur länge försäkringsperioden varar kan skilja mellan olika typer av försäkringar. Den kan vara ett fast tidsintervall, exempelvis ett år, som förnyas automatiskt om premien betalats och villkoren godkänns. Alternativt kan det röra sig om en kontinuerlig eller löpande försäkring där skyddet finns tills den sägs upp av försäkringstagaren eller försäkringsbolaget.

Villkoren i policyn anger vad som omfattas under försäkringsperioden, inklusive ersättningsbelopp, geografisk giltighet, vilka händelser som täcks och eventuella karenstider eller särskilda undantag. Försäkringsperioden används också för att avgränsa rätt till utbetalningar; händelser som inträffar utanför perioden faller ofta utanför skyddet, oavsett när skadan upptäcks.

Praktiskt innebär detta att ansökningar om ersättning och skadeanmälnningar i allmänhet riktas mot händelser som inträffar under försäkringsperioden. Vid förlängning av försäkringen kan nya kontrakt och premiéer gälla, medan uppsägning eller utebliven betalning ofta leder till att skyddet upphör enligt policyns villkor.