förbrännings

Förbränning är en kemisk oxidation av ett bränsle som frigör energi i form av värme och ofta ljus. Den kräver tre komponenter: bränsle, oxidationsmedel (oftast syre i luft) och tillräcklig energi för att sätta igång reaktionen. När förbränningen fortskrider bildas produkter som huvudsakligen är koldioxid och vattenånga under fullständig förbränning, men vid otillräcklig syretillgång eller låga temperaturer kan kolmonoxid och sot bildas.

Fullständig förbränning kännetecknas av högre verkningsgrad och lägre utsläpp av oförbrända ämnen, medan ofullständig förbränning ger sot, CO och olika kolväten. Faktorer som påverkar processen är blandningsgrad mellan bränsle och oxidant, temperatur, tryck och närvaro av turbulens. Reaktionerna sker i flera steg med fria radikaler som O, OH, H och HO2, där snabb initial uppvärmning av bränslet driver kedjereaktionerna.

Olika förekomster och användningar: i bostads- och industriell uppvärmning används förbränningsaggregat och brännare; i motorer omvandlas kemisk energi snabbt till mekaniskt arbete genom snabb förbränning i förbränningsrum. Förbränning påverkas av miljö- och hälsoperspektiv genom utsläpp av koldioxid, kolväten, kolmonoxid, NOx och partiklar; reningstekniker och effektivare förbränningsstyrning minskar dessa utsläpp.

Genomgången av förbränning omfattar termodynamik, kemisk kinetik och teknik för kontroll och rening av utsläpp.