flerceller

Flerceller, eller flercellighet, är egenskapen hos organismer som består av mer än en cell som samarbetar inom en enhet. Cellerna är ofta specialiserade till olika vävnader och organ, och utvecklingen följer en koordinerad plan.

Flercelliga livsformer har uppstått flera gånger i evolutionen och finns inom flera stora eukaryotiska grupper, bland annat djur (Metazoa), växter (Embryophyta) och svampar (Fungi). Även vissa alger bildar kolonier eller flercelliga strukturer. De tidigaste tecknen på flercellighet dateras till cirka 1–1,5 miljarder år sedan. Evolutionen har skett genom både klonal flercellighet, där dotterceller förblir sammanväxta, och aggregativ flercellighet, där fristående celler bildar en samarbetsenhet.

Nyckelförmågor är celladhesion, kommunikation mellan celler och differentiering av celltyper. Adhesionsproteiner som cadheriner bidrar till sammanhållning i djur; i växter upprätthålls sammanhållningen av cellväggar och plasmodesmata som möjliggör signalsamordning; ett extracellulärt matrix stöder struktur och kommunikation. Utvecklingen av vävnader och organ bygger på reglerad tillväxt och programmerad celldelning/död.

Flercelliga organismer uppvisar varierade livscykler och reproduktionsstrategier, ofta med könlig fortplantning men även asexuell fortplantning hos vissa arter. Studier av flercellighet belyser hur celler kan samarbeta, dela funktioner och bilda komplexa kroppar, vilket är centralt för förståelsen av evolution, utveckling och biologi i stort.