fjädringssystemet

Fjädringssystemet är den delen av bilens upphängning som förbinder chassit med hjulen och möjliggör kontrollerad rörelse mellan dessa. Dess främsta uppgift är att dämpa vägens ojämnheter och hålla hjulen i konstant kontakt med underlaget, vilket påverkar komfort, köregenskaper och bromsförmåga. Genom att reglera hur hjulen rör sig i förhållande till karossen bidrar systemet också till väghållning och stabilitet vid acceleration, inbromsning och kurvtagning.

Huvudkomponenterna är fjädrarna, dämparna och kopplingar som förbinder hjulen med karossen. Fjädrarna kan vara spiralfjädrar eller bladfjädrar och absorberar samt lagrar energi. Stötdämarna reglerar hur snabbt fjädrarna komprimeras och återvänder, vilket ger dämpning av svängningar. Anti-rolle-stavar (stabilisatorer) minskar kroppens tilt i svängar. Styrleder och kontrollarmar styr hjulens rörelse och vinklar. I moderna fordon används ofta luftfjädring eller aktiva/semiaktiva system som kan justera dämpningen och ridhöjden.

Fjädringssystem kan vara oberoende (varje hjul rör sig oberoende) eller beroende (fast axel som kopplar hjulen). Fram finns ofta MacPherson-strut eller dubbel-länkade lösningar; bak förekommer ofta dubbel-länkad eller multi-link samt, i vissa modeller, en lös bakaxel. Luftfjädring reglerar höjden medan aktiva och semi-aktiva system justerar dämparningen i realtid med hjälp av sensorer.

Underhåll inkluderar regelbunden inspektion av fjädrar och dämpare, kontroll av eventuella läckage och slitage, samt hjulinställning. Slitage eller felaktig funktion påverkar komfort, väghållning och bromsverkan och bör åtgärdas av en verkstad.