fixerlösningar

Fixerlösningar, eller fixer, är kemikalier som används inom fotografisk framställning för att göra bilden permanent genom att avlägsna oexponerade silverhalogenider från film eller fotografiskt papper. När exponeringen och utvecklingen är avslutad skulle resterande silverhalogenider fortsätta reagera i ljuset; fixer löser upp dessa oexponerade partiklar så att bilden bevaras.

De flesta fixerlösningar baseras på tiosulfat, i form av ammoniumtiosulfat eller natriumtiosulfat. Modernare, snabba fixerlösningar används oftast på ammoniumtiosulfatbasis och innehåller ofta små tillsatser som hjälper till att förhindra mikrobiell tillväxt och att reglera lösningens konsistens. Vissa äldre eller specialiserade fixerprodukter kan använda andra salter eller kombinationer. Typiska formuleringar innehåller även en bevarare för att förhindra nedbrytning av fixern under lagring och ibland en hårdare för papper.

Användning och processen varierar mellan film och fotopapper. För film placeras fixern vanligtvis efter utvecklingen, följt av noggrann vätning och sköljning. För fotografiskt papper används fixern i samma syfte med liknande tidsramar; tiden beror på fixerlösningens koncentration och temperatur samt tillverkarnas anvisningar. Efter fixering tvättas materialet noggrant för att avlägsna rester av fixern, vilket minskar risk för färgförändringar eller kvarvarande ämnen.

Säkerhet och miljö: fixerlösningar är irriterande och kan vara frätande vid kontakt med hud eller ögon, och innehåller silver som behöver hanteras och avfallskontas separat enligt lokala regler. Förvaring bör ske i mörka eller ljusbeständiga behållare under kontrollerade förhållanden och bortskaffande bör ske enligt gällande miljöföreskrifter.