felströmsförlopp

Felströmsförlopp beskriver tiden och hur strömmen i ett elektriskt nät utvecklas när ett fel uppstår, oftast en kortslutning eller ett isolationsfel. Förloppet styrs av källans och nätets impedans samt av hur snabb och hur mycket skyddsutrustning reagerar. Genom att studera felströmsförloppet kan man bedöma hur nätet lämpar sig för olika typer av fel och hur skyddet bör konfigureras.

Vid olika slags fel uppstår olika förlopp. Vanliga feltyper är enkel-fas till jord (SLG), fas-fas (LL) samt tvåfasis till jord (LLG) eller trefas kortslutning. Generellt ökar strömmen mycket snabbt mot en kortslutningsström som bestäms av nätverkets impedans och den spänningskälla som försörjer systemet. Denna utveckling kan följas i tidsdomänen och påverkas av induktans, kapacitans och eventuella nätförbindelser.

Analys och modellering av felströmsförlopp används för att dimensionera skydd och säkerhet. Man använder ofta Thevenin- eller impedansbaserade modeller, tidsdomänberäkningar eller elektromagnetiska transient-simuleringar för att förutsäga förloppet. Praktiskt mäts och verifieras förloppet med instrumentering och loggning, ibland med fältskydd som fångar realtidsdata.

Betydelsen ligger i att korrekt förstå förloppet möjliggör rätt skydd, snabb och selektiv brytning samt begränsning av värme- och mekanisk belastning på utrustning. Det påverkar reläinställningar, kabeldimensionering och systemets återhämtningsförmåga efter fel.