fartygsklassificering

Fartygsklassificering är processen att bedöma och certifiera ett fartygs konstruktion, utrustning och driftsegenskaper av oberoende klassifikationssällskap. Klassificeringen är i stor utsträckning frivillig inom handeln, men den används nästan universellt av redare, försäkringsbolag och myndigheter som ett sätt att visa att fartyget uppfyller krav på säkerhet, prestanda och hållbarhet.

Ett klassificeringssällskap utarbetar och uppdaterar regler för fartygskonstruktion, havsstruktur, maskineri, navigations- och säkerhetssystem samt stabilitet. Vid byggnation granskas ritningar och konstruktionen övervakas av sällskapets representanter. Efter lansering utförs regelbundna inspektioner och periodiska övervakningar under fartygets livslängd, ofta inklusive besiktningar i torrdocka och provningar av kritiska system.

När fartyget överensstämmer med sällskapets regler tilldelas ett klassnummer och noteringar som anger fartygets begränsningar och användningsområden.

Det klassade fartyget behöver ha giltigt klasscertifikat för att kunna operera och försäkras. Klassificeringen skiljer sig från myndighetsinspektioner som utförs av flaggstaten eller internationella konventioner såsom SOLAS, MARPOL och Load Line. Klassnotationer kan inkludera detaljer om isklass, uthållighet, utrustning och särskilda konstruktionsegenskaper.

Internationellt är IACS, en sammanslutning av de största sällskapen, en drivande aktör för harmonisering av reglerna. Bland de mest välkända klassifikationssällskapen finns Lloyd's Register, DNV GL, Bureau Veritas, American Bureau of Shipping, RINA och Nippon Kaiji Kyokai samt Korean Register.

Klassificeringen påverkar även finansiering, försäkring och operativ acceptans i hamnar över hela världen.