fallskyddslina

Fallskyddslina är en komponent i personligt fallskydd som används för att koppla en arbetstagare i ett fallskyddssystem mellan en sele och ett ankare eller mellanselet och en fallskyddsanordning. Syftet är att förhindra fall eller begränsa fallhöjden samt dämpa de krafter som verkar på kroppen vid ett fall.

Fallskyddslinor tillverkas vanligtvis av syntetiska material som polyester eller polyamid (nylon). De vanligaste varianterna är energidämpande länkar som har en inbyggd dämpare för att minska peak-belastningen vid ett fall, men det finns även kortare, icke-energidämpande linor för specifika uppgifter. Längden ligger oftast mellan cirka 1,0 och 2,0 meter, men längre linor förekommer i speciella arbetsuppgifter. Slitstyrka, halsband av karbiner och kontaktytor är viktiga för säker anslutning.

Användning kräver korrekt koppling till en godkänd sel och ankare. Linan ansluts med godkända karabiner och ska hanteras så att den inte skadas av vassa kanter, miss-upprepp eller knottror. Den ska inte användas som steglina eller för nedstigning utan särskild utrustning och utbildning. I många system kan flera komponenter användas i kombination med sele och ett energidämpande eller statiskt system beroende på arbetsuppgiften.

Standards och krav varierar mellan länder, men i EU följs ofta standarder som EN 354 (lanyards), EN 355 (energidämpare) och EN 362 (kopplingar), samt lokala regler från arbetshälsomyndigheter. Regelbundna inspektioner och korrekt underhåll är nödvändiga; en fallolycka eller synligt skadad lina kräver omedelbart borttagning från bruk och avlösning enligt tillverkarens anvisningar. Regular kontroll och utbildning är avgörande för säker användning.