fakoemulsifikation

Fakoemulsifikation är en vanlig kirurgisk metod för att avlägsna grå starr (katarakt). Tekniken använder ultraljudsvågor för att emulsifiera linsens kärna i små fragment som därefter aspireras bort. Den kvarvarande kapselväggen används ofta som stöd för en ny intraokulär lins (IOL), vilket gör att synen kan återställas snabbt och oftast med små kirurgiska snitt.

Proceduren utförs normalt under lokalbedövning eller regional anestesi. Ett litet snitt i cornea eller sclera, oftast 2,0–2,8 millimeter, görs för att komma åt linsen. En tunn ultraljudsprobe förs in genom snittet och emulsifierar kärnan som sedan avlägsnas med vätskeflöde. En IOL placeras i kapsellådan. Snittet försluts själv eller med få suturer. I moderna varianter används mikroincisions-teknik och ibland femtosekundlaser för att förbereda snitt och kapsulär öppning.

Indikationer är symtomgivande grå starr hos vuxna när synen stör vardagliga aktiviteter. Fakoemulsifikation är förstahandsval i modern ögonkirurgi och används för nuclear-, cortical- och posterior subkapsulär katarakt, oftast med god synåterhämtning.

Fördelar inkluderar små genomföringar, snabb återhämtning och ofta mindre postoperativ astigmatism jämfört med äldre tekniker som extracapsulär kataraktkirurgi. Resultaten är generellt goda när komplikationer minimeras genom erfarenhet och läkarens utrustning.

Risker och komplikationer är låga men kan förekomma. Intraoperativa risker inkluderar posterior kapselruptur och vävnadsskada; postoperativt kan infektion, inflammation, cystoidt maculaödem, sekundärkatarakt och i sällsynta fall retinal detachment uppträda. Sammanfattningsvis ger metoden ofta snabb synförbättring med gott långsiktigt resultat.