förekom

Förekom är preteritumformen av det svenska verbet förekomma och betyder att något inträffade eller uppstod vid en viss tidpunkt. Det används ofta i allmänna eller impersonal konstruktioner där händelser eller fenomen anges utan att ange ett specifikt subjekt.

Ordet bildades genom att lägga prefixet före- till stammen komma från det äldre svenska språket. Förekomma har varit i bruk i svenskan sedan tidig modern tid och används främst för att beskriva att något har förevarit i det förflutna eller att det uppstått i en viss kontext.

Förekom används främst om händelser, fenomen eller förekomster som har ägt rum i det förflutna. I presens säger man förekommer och i perfekt har förekommit. Det är vanligt i facktexter, rapporter och historiska redogörelser, men kan även förekomma i vardagligt språk när man beskriver tidigare händelser eller uppträdanden.

Exempel: Det förekom flera fel i rapporten. Under 1990-talet förekom det ofta brister i tillsynen. Sådana problem förekom sällan i tidigare tester.

Relationer och böjning: Infinitiv förekomma; presens förekommer; preteritum förekom; supinum (perfekt particip) förekommit. Substantivet förekomst betyder 'occurrence' eller 'förekomst' och används ofta i samma sammanhang för att beskriva hur ofta eller hur vanligt något händer.