enkolenheter

Enkolenheter, ibland kallade enkologenheter, är ett begrepp som förekommer i vissa svenska texter om kemi och molekylstruktur och som syftar till att beskriva en enhet motsvarande ett kolatomer i en molekyl. Begreppet används främst för att räkna och jämföra kolinnehåll i kolväten och kolinnehåll i organiska föreningar, oberoende av andra atomer i molekylen. Det är ett informellt mått och ingår inte i standardiserad nomenklatur; i formella sammanhang används istället kemisk formel eller uttryck som antal kolatomer i molekylen eller kolkedjans längd.

Etymologi och användning

Ordet bygger på en (en), kol (kolatom) och enhet. I praktiken används enkolenheter för att få en snabb uppfattning om molekylens storlek baserat på antalet kolatomer, snarare än att ange hela formeln. Det kan underlätta jämförelser och pedagogiska förklaringar när man talar om kedjelängd hos alkaner eller andra kolväten, eller när man diskuterar antalet kolatomer i polymerer.

Exempel och begränsningar

Ett fåtal exempel: metan har en enkolenhet, etan två enkolenheter, och decan åtta enkolenheter. Vid analoga resonemang där kolväten innehåller heteroatomer (såsom syre eller kväve) kan enkolenhetsmåttet bli mindre informativt, eftersom det inte speglar hela molekylens vikt eller funktionella grupper. Eftersom termen inte är en officiell enhet i kemin används den främst som ett pedagogiskt eller informellt sätt att kommunicera om karboninnehåll och kedjelängd.

Se även

Kolatom, kolväte, polymerer, karbondatomantal.

Notera att termen är ostandardiserad och inte används konsekvent i vetenskaplig litteratur.