enhetsstat

Enhetsstat är en stat där den suveräna makten är centraliserad till en nationell regering. Subnationella enheter såsom län, regioner eller kommuner kan existera, men deras befogenheter härrör från centralmakten och kan omfördelas eller återkallas av den centrala regeringen. Denna modell står i kontrast till ett federalt system där delstaters eller regioners befogenheter är konstitutionellt skyddade.

Nyckelfunktioner inkluderar enhetlig lagstiftning, central kontroll över budget och administration samt en enhetlig rättsordning. Centralregeringen beslutar om mål som gäller hela landet, medan lokala myndigheter genomför dessa beslut inom givna ramverk. Vissa enhetsstater tillåter regionalt självstyre genom delegation, men sådana befogenheter är i grunden återkallbara av centralmakten.

Fördelarna med enhetsstat omfattar enhetlighet i lagstiftning, effektiv policyimplementering och enklare kontroll av nationella frågor. Kritiker pekar på risker för att lokala behov och kulturskillnader undervärderas samt att stark centralmakt kan minska lokalt demokratiskt deltagande.

Historiskt uppstod enhetsstaten som alternativ till federation i Europa under modern tid. Klassiska exempel är Frankrike, som länge varit centralistiskt, och Sverige. Andra samtida exempel inkluderar Italien och Spanien, där regional autonomi förekommer men där centralregeringen behåller huvudansvaret. Storbritannien betecknas ofta som enhetsstat trots betydande regionalt självstyre genom devolution. I internationell kontext används ofta termen enhetsstat för stater som Kina och Japan, där centralmakt dominerar administrationen.