enhetsbokstav

Enhetsbokstav är ett begrepp inom svensk språknorm som avser den bokstav som används för att ange enhetens förkortning i samband med siffror. Det är en del av det svenska systemet för teknisk skrivning och används för att tydliggöra vilken enhet som avses vid angivande av storheter, till exempel längd, vikt eller temperatur.

I svensk språknorm rekommenderas att enhetsbokstaven placeras direkt efter siffran och utan mellanslag. Till exempel skrivs 100 gram som 100 g, inte 100 g eller 100gram. Detta gäller även vid användning av prefix som kilo-, milli- eller mega-, där bokstaven för prefixet placeras direkt före enhetsbokstaven, till exempel 1,5 kg för kilogram.

Enhetsbokstäver är oftast skrivna med versal (stor bokstav) när de utgörs av en enda bokstav, till exempel m för meter, kg för kilogram eller s för sekund. Om enheten består av flera bokstäver, skrivs de med versaler, men utan bindestreck, till exempel Pa för pascal eller Hz för hertz. Undantag görs för enheter som har namn efter personer, där bokstaven för den första bokstaven i namnet skrivs med versal, till exempel N för newton eller W för watt.

Enhetsbokstäver används inom vetenskap, teknik, industri och andra områden där exakta mätningar och tydlig kommunikation är viktiga. De följer internationella standarder, såsom de som fastställs av Internationella måttenhetssystemet (SI). Genom att använda enhetsbokstäver minskar risken för missförstånd och förbättrar läsbarheten i tekniska texter och dokument.