efterfrågeplanering

Efterfrågeplanering är en del av försörjningskedjans planering som syftar till att förutse och planera kundernas efterfrågan över produkter och tidsperioder. Målet är att skapa en balanserad plan som maximerar kundservice samtidigt som kostnader och kapitalbindning minimeras. Efterfrågeplanering är ofta en del av Sales and Operations Planning (S&OP) och arbetar i nära samarbete med marknad, försäljning, produktion och inköp.

Processen omfattar insamling och kvalitetskontroll av data, val av prognosmetod, prognosgenerering och konsensusbildning före beslut. Input består av historisk försäljning, kampanjinformation, prisförändringar och externa signaler som säsongsmönster och ekonomiska trender. Resultatet är en sammanställd efterfrågeplan som kan delas upp per produkt, region och tidsperiod.

Prognosmetoderna kan vara kvantitativa, såsom tidsseriemodeller (exponential smoothing, ARIMA) eller maskininlärning, samt kvalitativa inputs från sälj- och marknadsfunktioner. Konsensusförslaget genomförs ofta i ett S&OP-möte där olika funktioner bidrar med sina bedömningar och där olika scenarier diskuteras och godkänns.

Outputen är en basprognos per produkt och period, kompletterad med risk- och osäkerhetsinformation samt åtgärdsrekommendationer. Den används av inköp, produktion och logistik för att skapa en genomförbar leveransplan och för att styra lager och kundservice.

Nyckelmått inkluderar prognosnoggrannhet och bias, servicegrad samt lagernivåer och felmått som MAD eller MAPE. En målinriktad efterfrågeplanering innebär kontinuerlig granskning av avvikelser och justering av modeller, antaganden och åtgärder.

---