databassystemet

Databassystemet är ett system som lagrar, organiserar och tillhandahåller tillgång till data för program och användare. Det består vanligtvis av ett databashanteringssystem (DBMS) och de databaser som hanteras av det, samt verktyg för databaskonfiguration, transaktionshantering, datasäkerhet och prestandaövervakning.

Databashanteringssystemet tillhandahåller en mellanhand mellan applikationer och den fysiska lagringen, hanterar frågor, uppdateringar och konsekventa åtgärder mot databasen. De stöder olika datamodeller, såsom relationsmodellen, dokument-, nyckel-värde-, kolumnbaserade och grafbaserade modeller, vilket påverkar hur data organiseras och hur frågor skrivs.

Relationala databaser använder tabeller med rader och kolumner och SQL som frågespråk; NoSQL-system omfattar document stores, key-value stores, wide-column och grafdatabaser. Val av modell påverkar skalbarhet, prestanda och konsistenskrav. Enligt CAP-teoremet används olika strategier för att balansera konsistens, tillgänglighet och uppdelnings tolerans i distribuerade system.

Vanliga arkitekturer inkluderar enkla on-premises-databaser, samt distribuerade databassystem som replikerar data över flera noder och möjliggör sharding. Indexering, transaktioner och säkerhet spelar en central roll i prestanda och data integritet. ACID-principer (atomi, konsekventa, isolerade, varaktiga transaktioner) tillämpas ofta i traditionella relationsdatabaser, medan vissa NoSQL-system anammar BASE-principer för högre skalbarhet.

Användningsområden inkluderar affärsapplikationer, innehållshantering, telekommunikation och realtidsanalys. Databassystem kräver ofta rutiner för dataskydd, backup och återställning, behörighetsstyrning samt revision och efterlevnad.

Historiskt utvecklades DBMS från hierarkiska och nätverksmodeller till relationsdatabasen på 1970-talet, med SQL som de facto standard. Idag finns ett brett spektrum av projekt, kommersiella produkter och öppen källkodslösningar som täcker olika användningsfall och skalningsbehov.