cylinderepitelet

Cylinderepitelet är en typ av epitelvävnad där cellerna är högre än breda och ordnade med sina långsidor mot varandra. Cellerna har vanligen avlånga kärnor placerade mot den basala delen och kan bära ytförlängningar som mikrovilli eller cilier. Cylinderepitelet förekommer i flera organ där absorption, sekretion och mekanisk eller cilierad rörelse krävs.

Vanliga former är enkelt cylinderepitel, som finns i tunntarmen och magsäckens körtelbeklädning, och pseudolagerställt cylinderepitel, ofta cilierat och sett i luftvägarnas större luftvägar samt i delar av äggledaren. Gobletceller, som utsöndrar slem, är vanliga inslag i cylinderepitel i tarm och luftvägar. Stratifierat cylinderepitel är mindre vanligt men kan förekomma i vissa övergångszoner.

Funktionen varierar med lokalisation: i tarmen främjar mikrovilli absorptionsytan, i luftvägarna flyttar cilier slem och partiklar, och i körtelorgan bidrar cellerna till sekretbildning. Histologiskt identifieras cylinderepitelet genom cellernas form, basala kärnposition och eventuella ytförlängningar.

Klinisk relevans innefattar förändringar som metaplasi, där ett skivepitel ersätter cylinderepitelet eller vice versa (exempelvis Barretts esofagus), och tumörformer som adenocarcinom som kan uppkomma från cylinderepitels ursprungsceller. Bedömning av cylinderepitel i biopsier är central för diagnos i gastroenterologi och pulmonologi.