chemosyntetiska

Chemosyntetiska avser processer och organismer som får energi genom kemiska reaktioner av oorganiska föreningar och därigenom kan bilda organiskt kol från koldioxid. Begreppet omfattar främst chemoautotrofer som använder oorganiska energikällor och CO2 som kolkälla, men inkluderar även chemoorganoheterotrofer som använder organiska substrat för energi och som kan ha externa kolkällor.

Energin hämtas vid oxidation av oorganiska ämnen som vätesulfid (H2S), sulfid (S0), ammonium (NH4+), nitrit (NO2−), järn(II) (Fe2+) eller metan (CH4). Elektronflödet driver biosyntesen och påverkar vilka metaboliska vägar som används, exempelvis den omvända citronsyracykeln, Calvin-cykeln eller Wood-Ljungdahl-vägen.

Chemosyntetiska organismer är i stor utsträckning autotrofer, men vissa är chemoorganoheterotrofer. De lever i miljöer där ljus saknas eller är begränsat, till exempel i djuphavshydrotermiska ventiler, kalla läckor och vissa subglaciala eller torra miljöer. Många bildar också symbioser med marina invertebrater och fungerar som primärproducenter i sådana ekosystem.

Historiskt beskrevs chemosyntesen i slutet av 1800-talet av Sergei Winogradsky, och dess ekologiska betydelse blev tydlig när livsformer drivna av chemosyntes uppmärksammades under studier av hydrotermiska ventiler i slutet av 1970-talet.