cellväggens

Cellväggen är ett relativt tjockt, stadigt lager som ligger utanför plasmamembranet hos växter, svampar, bakterier och många alger samt vissa arkéer. Den saknas hos däggdjur och de flesta andra djurceller. Cellväggen ger mekaniskt stöd, skyddar mot miljöpåverkan och hjälper till att upprätthålla cellens form och storlek. Den fungerar också som en barriär mot större ämnen och spelar en roll i vatten- och näringstransport.

Kompositionen varierar mellan grupper. Hos växter består cellväggen huvudsakligen av cellulose, tillsammans med hemicellulosa och pektin; i vissa växtceller finns en sekundär cellvägg som innehåller lignin. Hos svampar dominerar chitind och glucaner. Hos bakterier består cellväggen vanligtvis av peptidoglykan; Gram-positiva arter har ofta tjockare väggar och saknar ett yttre membran, medan Gram-negativa har ett yttre membran utanför cellväggen. Hos arkéer finns ofta pseudomurein eller andra polymerer.

I växter byggs den primära cellväggen först under tillväxt och celldelning; mellan cellerna ligger mellanlamella som består av pektin och verkar som lim. Vissa växtceller utvecklar en sekundär cellvägg innanför den primära, vilket ger ökad styrka. Plasmodesmata förbinder angränsande celler och möjliggör kommunikation och transport genom cellväggen.

Funktionellt ger cellväggen stöd mot turgor, bidrar till växtens form och motstånd mot mekanisk påfrestning samt fungerar som första försvarslinje mot patogener. Den påverkar också hur cellen växer och hur ämnen passerar in och ut.

Inom medicin och bioteknik är cellväggssyntes ofta ett mål för läkemedel; exempelvis antibiotika som hämmar peptidoglykan-syntes i bakterier.