byggrättigheter

Byggrättigheter, eller bygggränser, är de rättsliga förutsättningarna för att få uppföra byggnader på en fastighet inom ramen för kommunal planering. I Sverige skapas dessa rättigheter främst genom detaljplaner eller områdesbestämmelser som antas av kommunen enligt plan- och bygglagen (PBL). En detaljplan anger vad marken får användas till (t.ex. bostäder, verksamheter), vilken byggnadsdensitet som tillåts, byggnadshöjd, byggrumsavstånd och andra tekniska krav. Tillsammans med nationella regler i Boverkets byggnadsregler (BBR) och övriga tekniska krav definierar planen byggrättigheternas omfattning på ett visst fastighetsobjekt.

En bygglovsplikt följer av planen. För att börja bygga krävs vanligtvis bygglov som bekräftar att åtgärden överensstämmer med planen och övriga regler. Det innebär att ägaren har rätt att uppföra byggnader inom de gränser som planen och byggnormerna anger, under förutsättning att bygglov ges och genomförandet följer detaljplanen och tekniska krav.

Byggrättigheter är i första hand kopplade till fastigheten och förändras genom ändringar i detaljplanen eller genom nya bygglov. Till skillnad från vissa länder där utvecklingsrättigheter kan vara överförbara mellan tomter, är svenska byggrättigheter generellt bundna till den aktuella fastigheten och till planen, och utnyttjas genom bygglov och tillsyn. Planarbete och rättsliga förändringar kan därför stärka eller begränsa byggrättigheterna över tid.