bukspottkörteln

Bukspottkörteln är en körtel i övre delen av buken som ligger bakom magsäcken och nära tolvfingertarmen. Den består av en exokrina del som utsöndrar bukspott till tunntarmen och en endokrin del innehållande Langerhanska öar som frisätter hormoner i blodet.

Den exokrina delen består av acinära celler som producerar bukspott innehållande enzymer som amylas, lipas och proteaser (t.ex. trypsinogen). Bukspottet transporteras genom ductus pancreaticus major till duodenum, där det blandas med vatten och bikarbonat från gångsystemet för att neutralisera magsäckens innehåll och därigenom optimera enzymaktiviteten.

Den endokrina delen består av Langerhanska öar som producerar insulin, glukagon, somatostatin och pankreaspolypeptid. Insulin och glukagon reglerar blodsockernivån och därmed energibalansen i kroppen.

Reglering av sekret: sekretin stimulerar bukspottets vätekarbonatinnehållande sekret, medan CCK ökar frisättningen av enzymer. Nervpåverkan via parasympatisk och sympatisk innervation bidrar också.

Blodförsörjning och sjukdomar: blodförsörjningen sker främst via arteriella grenar från truncus coeliacus och superior mesenterisk artär; venös tömning sker i splenisk ven och portven. Vanliga sjukdomar inkluderar akut och kronisk pankreatit, pankreascancer (oftast ductal adenocarcinom), samt exokrin insufficiens vid till exempel cystisk fibros.

Utveckling: under embryogenesen bildas bukspottkörteln från ventral- och dorsalbuds som förenas.